Är riktigt trött efter att ha jobbat idag. Det enda som gjorde att jag orkade med i slutet var minnet av den "roliga" kunden som skulle beställa av mig idag. Ungefär så här såg händelseförloppet ut:

Kvinna, mellan 40 och 50 år: - Hej, har du några fiskburgare klara?
Jag: - McFish? Nej, de görs på beställning, så jag har inga klara, tyvärr.
Kvinna: - Men finns det några färdiga?
Jag: Nej, de görs som sagt på beställning, så...
Kvinna: - Kan du kolla bakom dig om det finns några.
Jag: - Vi har inga McFish färdiga, utan de görs när du har beställt.
Kvinna: - Jaha... Men kan du gå och be dem göra två McFish då till mig och min mamma, så står jag kvar och väntar.

Jag trycker in två McFish i kassan.

Jag: - Okej, två McFish, ska det vara meny?
Kvinna: - Men gå och säg till dem då!
Jag: - Jag har redan tryckt in i kassan att du ska ha två McFish, så det kan de som jobbar i köket se. Ska du ha pommes frites och dricka till dina McFish?
Kvinna: - Jag vill ha en liten och en stor pommes frites.
Jag: - Ska du ha någon dricka också? För i så fall blir det meny.
Kvinna: - Gå och hämta pommes frites först, så kan jag säga sedan vad jag ska ha.
Jag: Men om du ska ha meny så är det mellan eller stor pommes frites som ingår, så jag måste först veta om du ska ha någon dricka till.
Kvinna: - Ge mig en liten Coca-Cola!
Jag: - I menyer så ingår mellan eller stor dricka, så om du tar en mellan pommes frites kan du ta en mellan Coca-Cola till det.
Kvinna: - Gå och hämta en stor pommes frites och en liten Coca-Cola, så säger jag sedan vad jag vill ha.

Jag gör som hon ber mig och hämtar en stor pommes frites och en liten cola.

Jag: - Sådär, vill du ha någonting mer? Vill du ha meny till någon av dina McFish?
Kvinna: - Jag vill ha två bestick.

Jag vänder mig om för att ta två bestick och råkar få med ett tredje som hamnar på golvet. Då dessa är förpackade i plast tar jag upp den tredje och lägger tillbaka den. När jag vänder mig tillbaka ser jag hur kvinnan står och pratar med sin mamma samtidigt som hon ser helt gråtfärdig ut.

Kvinna: - Jag vill inte ha något längre.
Jag: - Vad menar du?
Kvinna: - Jag såg att du tappade något, så jag vill inte ha det.
Jag: - Ja, jag tappade en förpackning med bestick, men den är skyddad av plast och jag har gett dig besticken som inte ramlade på golvet.
Kvinna: - Jag vill inte ha någonting...

Kvinnan vänder sig bort från kassan och går tillsammans med sin mamma ut från restaurangen. Kvar står jag, helt förbryllad över vad det var som nyss inträffat...